Yippie!

Så blir det ännu en jättepositiv händelse i mitt liv igen. En ny liten flockmedlem är på antågande hem till oss vid midsommartid. Rassla från Kennel Mandylike's födde 7 valpar den 20 April. Fyra tikar (3 gula & 1 svart) och tre svarta hanvalpar. Och den lilla svara tiken, den ska jag ha... Lycka  ♥

 En av de små svarta 'sorkarna' ska flytta hem till mig !
Foto från Susanne Ericsson

Rassla med sina 7 valpar, här 2 dagar gamla.

Foto från Susanne Ericsson

Kråkan!

Jag säger bara Ä N T L I G E N !!

I helgen har jag testat hur det står till med Ozzy och hans rygg.

Fick en 'gratis chans' när en jakt kompis ringde och erbjöd mig sina nyskjutna kråkor. - Jätte gärna ! sa jag. Det går ju alltid åt... - hur många ?  -Jaa 4 var det, men vi hittar inte den ena. Häpp, den chansen tar vi!!  -jag kommer! sa jag blixtfort.
½ timmen senare var vi på plats och jag fick en angivelse var den skammade kråkan kunde tänkas ligga.

Så skickades den mycket ringrostiga labradoren ut på ett 100 m linjetag. 

Han gick rakt ut i 20 m, vek sedan åt fel håll längst med ett stenröse. Visslades in, gick närmare och gjorde om.
Rakt ut i 50 m, Tjoff, upptag, en kvarglömd arbetshandske kommer in !!!  =O Nytt skick, en liten böj åt fel håll, men sen kom han tillräckligt långt ut och gick rätt i vind och pang, där låg den och flaxade. Inga konstigheter där inte, han nöp den direkt och levererade in i hand. Härligt!

Sedan blev det ett litet träningssök hemma och ett par linjetag för att se hur det ligger till och där finns det mycket att träna på, det märkte jag, men vi är på G!! Och framför allt, han gav inga som helst tecken på att få ont varken under jobb eller efteråt. Så nu har jag ett litet, litet kvitto på att det kan fungera iaf. Förstår ni hur glad jag blev!! Och hur trött Ozzy var efteråt... men han har nog oxå längtat efter detta. =)

En kråka på väg in!

Lilla Rosa ♥

Förra helgen började det bli lite vår och det hade ju äntligen blivit barmark här hos mig, så jag kunde damma av min dummieväska igen efter låååång tid i vinterförvaring. (snön har ju legat djup här sedan mitten av november) Gjorde ngr små dirigering och markeringsövningar på barmark. Härligt! Det gick så otroligt bra och Rosa använder sin näsa alldeles exemplariskt =)



Men plötsligt ställs ens värld på ända igen, och det händer det som man inte tror kan hända…


Rosa har varit på ”jobbet” förra veckan med P, eftersom hon börjat löpa. (Där har hon varit ofta och det har fungerat hur bra som helst) Efter arbetsdagen slut ska de bara packa ihop och åka hem. Då blir Rosa skrämd i trappan ner och tar ett olyckligt beslut att följa efter P ut på balkongen. Där finns det inget räcke som stoppar en kvick liten labbe, utan hon faller handlöst ner, 5m rätt ner i betong golvet…


Jag förstår att det inte var en trevlig upplevelse för P att stå där helt överrumplad av vad som hände och bara se henne falla rätt ner i tomma intet. Sen att behöva ringa till mig på jobbet och berätta vad som skett kan inte heller vara så angenäm uppgift, när man inte vet om hunden överlever eller vilka skador hon fått.


Så det bar iväg till Djursjukhuset i Borås, och vi fick komma in som akutfall i princip med en gång (tack för det!) Efter en snabb undersökning visar det sig att hennes vänster framben gör ont och en antaglig ledskada i handloven. Annars hittar man inget annat. Hon blir kvar under natten för röntgen och en ordentlig undersökning dagen efter. Gissa om man hade många sömnlösa timmar den natten. Beskedet som kom var att det inte fanns ngt att göra åt leden, den var så illa uttänjd och benet hade fått sig en rejäl krosskada, utan en steloperation var enda alternativet. Det är ju inget positivt besked för mig och mina apporteringsdrömmar, men samtidigt ett fantastiskt besked för lilla Rosa att det inte blev något ’värre’.


Nu har hon kommit hem och har fått ett litet gips på sitt ben, morfinplåster mot smärtan och jag måste säga att hon är fantastiskt tapper liten tös. hjärtat & hjärnan svämmar över av känslor just nu, men hon har klarat sig utan några större skador än en stel led. Det är ju faktiskt ganska otroligt. ♥

Nu ska vi smälta detta och bara vara några dagar, vågar knappt skriva det men jag hoppas verkligen på en läkning utan massa komplikationer.

Som att vinna på triss...

Plötsligt händer det!!

Ja så tror jag Rosa kände sig på våran skogspromenad idag.

"-En gigantiskt älgskank bara ligger där, hmmm... det verkar inte nån som vill ha den, så då tar jag väl och bär med den hem."  

En mycket stolt labrador!

Vårens hundkurser på Toarp Säteri.

Då var det bestämt. Jag är med som hjälpinstruktör i år igen. (om jag nu räknat rätt så blir 4:e året som jag hjälper till !) Vi kör på Tisdagar och Torsdagar med början i April. En av kurserna blir lite annorlunda i år, då vi tänker köra en heldag och verkligen hinna jobba igenom ekipagen ordentligt den dagen.

Bildcollage från kurserna 2010

Kurserna leds av Lars 'Jos' Ronnby, som är genom svenska jägareförbundet certifierade jakthunds instruktör. Målsättningen med dessa grundlydnads kurserna är "Full kontroll och bättre kontakt med hunden"

Toarp säteri

Denna härliga vy har vi när vi kör kurserna. 

Som vanligt hålls kursena på Toarp Säteri, Gällstad. Så jag har inte så långt till 'jobbet'. Det ska verkligen bli roligt att få hjälpa alla nya kursdeltagare till ett tydligt ledarskap och en bra relation till sina 4 benta jaktkompisar!!

Snödjup - SMHI | SMHI

Snödjup - SMHI SMHI

Rosa :)

Och här kommer äntligen en bild på vår nya flockmedlem;

Game's Rose

'Rosa'

Hon flyttade in till oss från Games Kennel i Arboga för ett tag sen och har först bott på prov, sedan funnit sig tillrätta hos oss. En väldigt mjuk och behaglig tik, som jag hoppas kan ta mig ut i jakt och träningsmarkerna snart. ;)

Mera om hennes framsteg och mina planer kommer...

Nyhet i min prylhylla.

Då sitter man här med en ny telefon :) HTC Desire med 'pekskärm'. Jag har funderat ett bra tag på ny telefon för min gamla Nokia har jag aldrig varit helt nöjd med, men sen har jag inte riktigt kunnat bestämma mig vad jag ska köpa istället...
Men så plötsligt låg det en kartong på köksbordet igår :))
(Tack-tack Pajen :¤)

Gissa om man känner sig som en lätt teknik idiot, vet ju knappt hur jag ska knäppa på den... Men hur kul som helst och en riktigt bra kamera var det på denna variant!

Och om jag nu klurar ut det kan jag ju faktiskt blogga lite från telefonen oxå, men det lär nog dröja...

Guld, Silver, Silver !!!

Det blev Svenska medaljskörden i Holmenkollen nu under de tre härliga dagar jag varit där!
Vilken fantastisk folkfest det har varit, och tack svenska skid tjejer och killar för denna uppvisning jag fått se...
 Det är inte lätt att hävda sig i kollen med alla dessa tusen Norrmän som vrålar, men jag har verkligen gjort mitt bästa :)