Lilla Rosa ♥

Förra helgen började det bli lite vår och det hade ju äntligen blivit barmark här hos mig, så jag kunde damma av min dummieväska igen efter låååång tid i vinterförvaring. (snön har ju legat djup här sedan mitten av november) Gjorde ngr små dirigering och markeringsövningar på barmark. Härligt! Det gick så otroligt bra och Rosa använder sin näsa alldeles exemplariskt =)



Men plötsligt ställs ens värld på ända igen, och det händer det som man inte tror kan hända…


Rosa har varit på ”jobbet” förra veckan med P, eftersom hon börjat löpa. (Där har hon varit ofta och det har fungerat hur bra som helst) Efter arbetsdagen slut ska de bara packa ihop och åka hem. Då blir Rosa skrämd i trappan ner och tar ett olyckligt beslut att följa efter P ut på balkongen. Där finns det inget räcke som stoppar en kvick liten labbe, utan hon faller handlöst ner, 5m rätt ner i betong golvet…


Jag förstår att det inte var en trevlig upplevelse för P att stå där helt överrumplad av vad som hände och bara se henne falla rätt ner i tomma intet. Sen att behöva ringa till mig på jobbet och berätta vad som skett kan inte heller vara så angenäm uppgift, när man inte vet om hunden överlever eller vilka skador hon fått.


Så det bar iväg till Djursjukhuset i Borås, och vi fick komma in som akutfall i princip med en gång (tack för det!) Efter en snabb undersökning visar det sig att hennes vänster framben gör ont och en antaglig ledskada i handloven. Annars hittar man inget annat. Hon blir kvar under natten för röntgen och en ordentlig undersökning dagen efter. Gissa om man hade många sömnlösa timmar den natten. Beskedet som kom var att det inte fanns ngt att göra åt leden, den var så illa uttänjd och benet hade fått sig en rejäl krosskada, utan en steloperation var enda alternativet. Det är ju inget positivt besked för mig och mina apporteringsdrömmar, men samtidigt ett fantastiskt besked för lilla Rosa att det inte blev något ’värre’.


Nu har hon kommit hem och har fått ett litet gips på sitt ben, morfinplåster mot smärtan och jag måste säga att hon är fantastiskt tapper liten tös. hjärtat & hjärnan svämmar över av känslor just nu, men hon har klarat sig utan några större skador än en stel led. Det är ju faktiskt ganska otroligt. ♥

Nu ska vi smälta detta och bara vara några dagar, vågar knappt skriva det men jag hoppas verkligen på en läkning utan massa komplikationer.