Mat

Att en labrador äter allt, gärna och mycket är en sanning med undantag.
 Jag har nämligen en i mina ägor som man ibland kan kalla periodare eller rent av anorektiker, och det är Ozzy.
Under sommaren har han gått från 'långsamtuggare' - tar lite ur matskålen då & då, till 'uäää vad äckligt' -äter ingenting. Men efter löptik perioden och efter jaktkursen inte hade ätit i princip något på flera dagar började jag med det jag INTE vill; lägga i massa godsaker i hans mat som, skinka, korv, kokt fisk (brukar alltid funka) m.m. Men nä-hä det dög inte då heller...
 Vad gör man? Desperat åker man till butiken Granngården och kollade på annat foder med MASSOR av fett och proteiner. Och ta mig sjutton, det funkade! Men numera ska det serveras torrt och helst 3 ggr / dag... =) Helt OK för mig, för det finns verkligen inget värre än en matvägrande hund! 

Matvägrat har dock aldrig Rosa gjort, hon klassas helt klart i 'hetsätare gruppen'. Så till den milda graden att jag investerade i en special matskål med piggar till henne. Tänk er själva att man är fokuserad, längtar och sitter beredd ibland redan 2 timmar innan maten serveras -Och så äts det upp på 3 röda sekunder!?! Det är ju inte så kul...  Denna skål gör att hon numera tar längst tid på sig att äta upp. Det går ju inte att bara öppna gapet, utan det ska till mycket finlir för att få i sig alla foderkulor. =)

En mycket fiffig skål som hos oss alltid är renslickad :)

Janis verkar än så länge vara en 'normal ätare'. Dvs. äter det som ställs fram i skålen, i ett lagom tempo... sen kan man ju alltid kila över till de stora hundarna och se OM de lämnat kvar något i sina skålar, men se det gör det sällan numera ;)